04 maj 2016

Varför säger du att jag skriver som en skolbok? Om språket i metoddelen i en uppsats.

Ett vanligt misstag studenter gör tidigt i skrivprocessen för ett examensarbeten är att skriva det vi brukar kalla "skolboksspråk" eller  "läroboksspråk". Det gör uppsatsen onödigt pratig och man tappar ofta i vetenskaplig precision. Jag ska försöka förklara vad som är problemet.

Betrakta följande text (ur boken Att göra systematiska litteraturstudier):
Booleska operatorer. Operatorn AND hittar referenser som innehåller både A och B (A AND B). Denna kombination används för att begränsa en sökning och för att ge ett "smalare" resultat. OR hittar referenser som innehåller A eller B. Denna kombination utvidgar en sökning och ger ett "bredare" resultat. NOT hittar referenser som innehåller A men inte B. Denna kombination begränsar sökningen.

Läs sedan följande fiktiva citat ur metoddelen i en uppsats:
När man gör en sökningen i PubMed eller CINAHL kan man använda booleska operatorer. Genom att skriva AND mellan ord hittar man båda orden. Detta för att göra en smalare sökning. Med att skriva OR hittar man något av orden och det ger en bredare sökning och fler träffar (Forsberg & Wengström, 2013).
Vad är problemet? Jo, till att börja med ska en metoddel beskriva hur ni gått till väga. Stycket ovan beskriver snarare generell kunskap - hur man kan använda de booleska operatorerna. Därmed kan man inte heller förstå hur ni gjorde.

Hur skulle stycket i stället kunna se ut? Ja, till exempel så här:
Vi använde booleska operatorer för att kombinera sökorden, t.ex. (nursing OR care) AND pressure ulcers (Forsberg & Wengström, 2013).
 Längre än så behöver det inte vara, och inte mer komplicerat heller.

09 april 2016

Labbmodul i Jalle

Nästa funktion i Jalle som håller på att bli klar är laboratoriemodulen. Här finns funktioner för att studenterna ska kunna beställa prover, ta dem och skicka dem och se resultaten. Som lärare kan man dessutom rapportera in resultat på de tagna proverna. Så här kan det se ut:

Man börjar med att skapa en remiss. Analysgrupperna är samma som i VLL:s RoS-system, men det är helt parameterstyrt om man vill ha på något annat sätt.





Nästa steg är att skriva ut etiketter. Här har vi dividerat hit och dit. Den mest realistiska lösningen vore förstås att ha etikettskrivare på KTC-salarna, som på avdelningarna. Alla begriper att det skulle bli rätt dyrt - inte minst med tanke på att vi har KTC på flera orter. Lägg till detta att vi knappt har internetuppkoppling på några av dessa. I stället fick det bli en väldigt abstrakt lösning - så här ser det ut:

Studenterna får helt enkelt upp etiketterna på skärmen. Inne på salarna får vi ha tomma etiketter, och så får de skriva dit relevant information för hand. Så får det bli.

När väl provet är taget på kurskamrat, SimMan eller gummiarm, markerar studenten det som skickat i systemet. När man övar venprovtagning kan man sluta med det momentet.

Om man däremot använder funktionen i samband med simulering kan man (till och med i förväg) rapportera in ett provsvar som man visar för studenterna. Så här ser det ut:
 


Den fiffigaste funktionen här heter tombolera värden. Med de tre knapparna låter man datorn hitta på ett värde som är under, inom eller över referensvärdet. (Och ja, referensvärdena följer kön och ålder - som i verkligheten.)

Precis som i de flesta andra moduler kan man som lärare he på och av visningen av t.ex. ett provsvar, så man i en simuleringsscenario kan bygga på fallet med mer information eftersom.

Än så länge finns det bara i utvecklingsmodulen. Nu har jag väldigt mycket undervisning ett tag, men så småningom ska jag få tid att rulla ut det här i den skarpa versionen.