28 september 2009

Varumärkesmiddag

Börjar man leta är det inte klokt så många firma- och varumärken det finns.

Till och med på en så enkel middag som den här.

Uppstekt fläskpannkaka (egen produktion), lingonsylt (Torsfolk) och rårivna morötter (Ekolådan) serverad på tallrik (Rustik av Britt-Louise Sundell, Gustavsberg), äten med bestick (Thebe, Gense).

Till detta ekologisk mellanmjölk (Norrmejerier) i glaset Kartio (Iittala, design Kaj Franck) och messmörsstut med herrgårdsost (Milko, Norr?, Norrmejerier). Läsning: tidningen Ernie från Egmont förlag.

Uppstekt fläskpannkaka är djäkligt gott, faktiskt.

23 september 2009

Framsteg sen sist

Daniels pappa har gjort ett jättejobb, det är det första man kan konstatera. Två rum vackert tapetserade.

Sen har Daniel grävt en rabatt till.

Och jag har legat på soffan och dragit mig.

Och pumpen är på plats. I helgen kommer mamma och pappa med bakluckan full med pallkragar - så då kan vi äntligen gräva ihop komposten ordentligt. Det tar sig.

17 september 2009

Kåseberga käk

Idag har vi ätit avslutningsmiddag på Vendel i Kåseberga. Jag är gourmand snarare än gourmet, så det här var en ny upplevelse, verkligen i hästväg.

Som en aptitretare fick vi kall tomatsoppa med två pinnmatsbitar: spickeskinka rullad runt en bit nätmelon, oliver och en halv marinerad champinjon med något slags kryddstark kräm.

De ställde dessutom fram helt förtjusande kuvertbröd (t.ex. pyttesmå portionsbröd formade som vanliga formbröd) och ett äpplesmör (som man säger här nere).

Nästa aptitretare var en bit hälleflundra med svart sillrom och en bit rödbeta.

Förrätten var en bit hummer ovanpå en bit bräserad purjo och en iskall glass gjord på sockermajs. Runt låg räkor med rostad mandel, två ruccolablad och färska majskorn. När kyparen hade ställt fram tallrikarna gick han runt med en tekanna och hällde på dillte (sant!). Som tilltugg fick vi också majs, i form av popcorn (också sant!).

Som smakutjämnare fick vi en bit isglass av kamomill.

Sedan kom huvudrätten. Det var lammfilé som serverades med potatispuré, en bit ugnsbakad pumpa, stenmurklesås med murkelskum och en jättesöt lammprinsesskorv med anissmak ovanpå svarta linser. Dekorerat med ett krasseblad. Till detta en skysås.

Efterrätten, till sist, bestod av fattiga riddare med karamelliserat socker, minimaränger, syltat citronskal, pyttesmå äppelbitar, skrunch av något som vi inte lyckades lista ut vad det var och vaniljglass. Och häftigast av allt: två blad harsyra.

Genomgående vatten. Hysteriskt gott, helt enkelt. Vi var alla väldigt imponerade. Det allra bästa var att man fick backa på köttet!

16 september 2009

Dagens utflykt

Idag har jag varit vid Ales Stenar. Spielhalle.

(Foto från Wikipedia Commons, sv:Användare:Jochr, licensierad under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0)

13 september 2009

Google scholar, relevans och Graneheim & Lundman

Jag använder Google Scholar ganska ofta, speciellt när jag vill få en överblick över litteraturen inom ett fält eller när jag inte är helt säker på hur ett ämne är indexerat i databaserna. Utifrån de artiklar jag hittar på Scholar brukar jag söka upp dem i Cinahl och Medline, kolla på vilka termer som använts i indexeringen och göra en mer systematisk sökning där.

Sista dagarna har min handledare Ulla ideligen synts i vimlet på Scholar och jag har lärt mig mer om hur sökmotorer fungerar. Jag letar just nu artiklar om vårdares erfarenhet av att informera och kommunicera inom barncancer. En typisk sökning ser ut så här:

experiences communication nurses pediatric oncology

Den första träffen blir ofta, som i exemplet, den artikel om kvalitativ innehållsanalys som Ulla skrivit tillsammans med Berit Lundman. Den har ingenting att göra med sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation inom barncancervård.

Varför hamnar den då högst upp? Jo, det är en kombination av två faktorer:

  • I texten återfinns alla de här orden fast inte alls i närheten av varandra och inte alls i något betydelsebärande sammanhang. Oncology, till exempel, står i referenslistan.
  • Den är en av de mest använda artiklarna inom omvårdnad just nu (>1 000 länkningar på Scholar).

Scholar gör alltså sin relevansrankning dels utifrån vilka sökord som finns med och dels utifrån hur populärt ett dokument är (dvs. hur många andra som länkar och refererar till dokumentet). Det är det senare kriteriet som gör att Ullas artikel kommer så högt upp - även fast den egentligen inte alls är relevant.

I en traditionell databas (som Cinahl eller Medline) fungerar sökningen på ett helt annat sätt. Där har en indexerare (människa) läst igenom varje dokument och lagt till ämnesord ur en förutbestämd ämnesordslista (thesaurus). Sökningen görs också ofta med hjälp av dessa ämnesord. Där hade Ulla och Berits artikel fått helt andra sökord, och därmed inte ens dykt upp i min sökning.

Det här alltså risken med de mer populära sökmotorerna - att popularitet spelar så stor roll i relevansrankningen. För det mesta är det säkert bra men det är nog viktigt att tänka på, i synnerhet om man vill vara mer systematisk i sitt sökande. Och det är en av anledningarna att Scholar aldrig kommer att kunna ersätta de indexerade databaserna.

10 september 2009

Blomstermissöde och Schubert

Ikväll har vi varit på operan och lyssnat på Rosamunde. Om man, som jag, gillar Hasseåtages revy Spader, Madame! så är det väldigt förvirrande att lyssna på vissa Schubertstycken, som t.ex. mellanaktsmusiken 3a Andante ur Rosamunde eller första satsen ur hans ofullbordade, eftersom de är musiken till revyn. När man bara borde njuta av musiken hör man i huvudet "sällsamt förvandlar dimperspektivet" eller "i en fuktig kula gjord av jord och kvistar / rötter var hans föda, vatten var hans dricka / fåren värmde han sig vid" i stället. Men det gör inget, för de texterna är så fyndiga och vackra. Som så mycket annat av Danielsson och Alfredson.

Nå. Min favorit i hela Norrlandsoperans symfoniorkester är konsertmästare Karin Eriksson, för hon ser alltid så himla glad ut. I kväll fick hon (som vanligt) en blombukett med gladiolus, gerbera och en massa annat fint. När hon lyfte upp den för att tacka resten av orkestern bokstavligen exploderade buketten rakt i hennes ansikte (en slinga av något slags amarantart slet sig lös och drev iväg på egen hand). Det såg kul ut men hon behöll fattningen föredömligt.