24 april 2010

Om framdelsvändningar

Bra ridlektion idag. Red Carisma. Hon är en riktig hagga när man gör i ordning henne, Mikkis observerade åtminstone tre tjuvnypsförsök när jag vände ryggen till. Men väl ute i ridhuset är hon fantastisk. Galoppfattningarna gick riktigt bra, och hennes galopp känns ungefär som att sitta i en fåtölj. Tidigare när jag ridit henne har jag haft problem med att hon gått  och slängt med huvudet, men det var mycket bättre idag. Vet inte om det beror på thiedemantyglarna eller om jag har blivit försiktigare i tygeltagen och inte sliter henne i munnen lika mycket.

Dagens svåra grej var framdelsvändningar – vi skulle göra tre respektive två stycken när vi vände snett över i en övning som innehöll en massa annat också. Den första var perfekt, vilket berodde mest på Carisma. Sen gick det inte bra alls. Dels blev det kö framför konerna och sen var jag nog för otydlig i hjälperna. Fick som vanligt bra tips av Sofia. Dagens lärdom: kortade tyglar, ta in henne ordentligt innan skänkelvikningen och släpp efter lagom mycket.

(Det kan vara så att det är skänkelvikningar jag skriver om och inte framdelsvändningar. Jag blandar ihop dem hela tiden.)

2 kommentarer:

  1. Egentligen. Vad ska man med en framdelsvänding till? Men roligt!

    SvaraRadera
  2. Och krångligt. Men vi har bara hållit på ½ termin än.

    SvaraRadera