24 november 2010

Backup i Ubuntu med hjälp av Dropbox och Backupninja

Jag behövde ett enkelt sätt att ta backup på vår web- och databasserver. Efter lite läsande igår och tips om Dropbox från Morgan satte jag igång ikväll. Så här gjorde jag:

  • Registrerade ett konto för Dropbox
  • Installerade Dropbox för Ubuntu (läs här)
  • Hämtade Backupninja och konfigurerade den med hjälp av instruktionerna här.
    • Jag hoppade alltså över allt om dendär lösa hårddisken de använder i det exemplet och körde Dropbox i stället. Börja därför vid “Install backup software”!)
    • I stället för Backupninjas vanliga katalog för backuper angav jag ~/Dropbox i stället. Man får gå igenom varje konfigurationsfil i /etc/backup.d och dubbelkolla.
    • Dessutom bytte jag plats på backup av servern (2o.sys) och av paketfilerna (30.sh). Det verkade logiskt eftersom paketfilerna backupas i 20.sys, och då måste de ju redan skapats vilket sker i 30.sh.
    • Jag kör bara MySQL, så därför överhoppade jag förstås PostgreSQL-backupen.
    • I 60.rdiff-filen var det lite småfix. Jag lade till några kataloger, t.ex. /var/www, exkluderade ~/Dropbox och ändrade under [dest] type = local.

Nu har vi inte enormt mycket data på den här servern, så utrymmet på Dropbox kommer nog att räcka väldigt länge. En fullständig backup på datorn tar 2% av utrymmet på Dropbox just nu.

Det funkade smärtfritt och enkelt. Klart på under en timme. Blir kul att se om den kickar igång automatiskt inatt som den ska.

___

Update: Nåja. Nu tar den 7% av utrymmet. Men det är fortfarande väldigt lite.

Resträtter

passar så bra på Terma av nån anledning.

image

Stig Lindberg förstås. Assietten är Spisa Ribb. Bägge lanserades vid H55-utställningen i Helsingborg 1955. Terma är gjort i något slags keramiskt material från raketåldern och tål temperaturväxlingar väldigt bra. Direkt ut ur ugnen upp på matbordet!

Spikningsvecka – bildextra!

Förra veckan hade vi två spikningar av avhandlingar på jobbet. Det var först Charlotte Ångström-Brännström på onsdagen och på fredagen Pia Hedberg. Charlotte har forskat på tröst inom barnsjukvården och Pia på livsmening hos de allra äldsta. Pia finns förresten på radio här.

DSC01230

Charlotte ska strax spika.

DSC00137

Pia ska strax spika.

DSC00140 (1)

DSC00142 (1)

DSC01223

DSC01224

DSC01225

DSC01226

DSC01227

DSC01228

DSC01229

Som bonus: två spiknings-videoklipp:

Charlotte förspikar och spikar...

... och Pia spikar.

16 november 2010

Ullas kondis Umeå Ö

Jag och Bladet liksom. Gott fika.

Urkorkade namn – typ I-fel och typ II-fel

Inom statistik inferens brukar man prata om två slags fel som kan uppstå när man generaliserar resultat från ett stickprov till hela populationen. Ett exempel från min värld: någon undersöker om ett slumpmässigt urval föräldrar till barn med cancer har mindre ångest om de får utökad information om barnets sjukdom.

De två felen kallas sedan trettiotalet för Typ I-fel och Typ II-fel och det är förstås helt omöjligt att komma ihåg vilket som är vilket.

Ett Typ I-fel betyder att man säger att det finns ett samband fastän det inte finns i verkligheten, alltså en överskattning av sambandet.

Ett Typ II-fel är motsatsen. Man säger att det inte finns ett samband fastän det finns i verkligheten. alltså en underskattning av sambandet.

Man skulle ofta kunna kalla dem överskattningsfel och underskattningsfel i stället. Det är lite enklare.

07 november 2010

Hopp, hopp, hopp på Hero

I går hoppade jag Yster på Hippo och idag hoppade jag Annas häst Hero. Två väldigt olika hästar.

05 november 2010

Om högtalartelefoner

De första högtalartelefonerna i det svenska telefonnätet kom 1945 och levererades faktiskt direkt från LM Ericsson. De byggde på rörförstärkare, var väldigt dyra och man behövde ha strömmen på hela tiden eftersom de tog rätt länge att värma upp. Som mest fanns ett tusental inkopplade i nätet.

I februari 1960 godkände Televerket tre nya apparater som byggde på transistorteknik. De är sinsemellan helt olika men snygga alla tre.

Ericovox lanserades 1959 av LM Ericsson och formgavs av arkitekterna Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson, Sven Silow och Dean L Smith. Man känner genast igen den på den märkliga pyramidformen och de tre knapparna på toppen. Den behövde kompletteras med en lågtalande telefon – oftast en Ericofon. Ericovox är lämplig för många:

“Den upptagne mannen på kontoret, likaväl som den fullt sysselsatta hemmafrun.kan tack vare L M Ericssons frihandstelefon med lätthet föra sina telefonsamtal med båda händerna fria.”

liten_ericovox

Nästa apparat, som blev den populäraste av de tre, heter Wegephone och tillverkades av en doldis på den svenska telefonmarknaden, nämligen AB Svenska Reläfabriken. Fabriken ägdes av Axel Wenner-Gren – därav namnet Wegephone. Det är lätt att förstå varför den blev populärast: en enhet där man integrerat både en låg- och högtalande apparat. Och dessutom är den snygg, även om förstås Ericovoxen är mer symmetrisk och futuristiskt snygg.

liten_wegephone

Den sista modellen hette Telvafon och tillverkades av Televerket. Den var billigast i inköp men lyckades ändå inte slå igenom så väl, trots den väldigt stiliga högtalaren. Egendomligt nog finns det väldigt lite dokumentation kring Telvafonen, inte ens i Televerkets egen tekniska tidskrift Tele har jag hittat något om den.

liten_telvafon

För högtalartelefonerna fanns det två prismodeller, antingen med en högre engångsavgift och lägre kvartalsavgift eller vice versa. I tabellen nedan redovisas det med högre engångsavgift.

  Engångs-
avgift
Kvartals-
avgift
Antal sålda apparater
Ericovox

750:-

56:00

437

Wegephone

670:-

53:50

2 556

Telvafon

415:-

45:50

299

Wegephonen kan dyka upp då och då på Tradera, Ericovox bara sällan. Har aldrig sett en Telvafon till salu, bara utställd på Telemuseum. Jag saknar en i min samling och är intresserad om du har en som fungerar och är i bra skick.

Förresten: så småningom lanserades Ericovox 200 någon gång i slutet på 1970-talet. Den är klumpigare och inte alls lika snygg som sin namne men har ändå en viss charm och impulserande knappsats.

liten_ericovox2

För kalenderbitaren:
Artikelnummer hos Televerket:
Ericovox: A 002 9611/08
Wegephone: A 002 9612/04 (vit) /08 (grå)
Ericovox 200: A 002 9614/08.
Om du känner till Telvafonens artikelnummer – kommentera gärna!

Källor:

Heimbürger, H. & Tahvanainen, K.V. (1989). Svenska telegrafverket. Bd 6, Telefon, telegraf och radio 1946-1965. Stockholm: Televerket.

Mitnitzky, I. & Ahlström, P. (1959). Ericovox, högtalartelefon i en enhet. Ericsson Review 36(4), 100-108

Olsson, T.  (1959). Från idé till form. Hur LM Ericssons nya högtalande telefon tog gestalt. Ericsson Review 36(4), 109-117.