05 november 2010

Om högtalartelefoner

De första högtalartelefonerna i det svenska telefonnätet kom 1945 och levererades faktiskt direkt från LM Ericsson. De byggde på rörförstärkare, var väldigt dyra och man behövde ha strömmen på hela tiden eftersom de tog rätt länge att värma upp. Som mest fanns ett tusental inkopplade i nätet.

I februari 1960 godkände Televerket tre nya apparater som byggde på transistorteknik. De är sinsemellan helt olika men snygga alla tre.

Ericovox lanserades 1959 av LM Ericsson och formgavs av arkitekterna Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson, Sven Silow och Dean L Smith. Man känner genast igen den på den märkliga pyramidformen och de tre knapparna på toppen. Den behövde kompletteras med en lågtalande telefon – oftast en Ericofon. Ericovox är lämplig för många:

“Den upptagne mannen på kontoret, likaväl som den fullt sysselsatta hemmafrun.kan tack vare L M Ericssons frihandstelefon med lätthet föra sina telefonsamtal med båda händerna fria.”

liten_ericovox

Nästa apparat, som blev den populäraste av de tre, heter Wegephone och tillverkades av en doldis på den svenska telefonmarknaden, nämligen AB Svenska Reläfabriken. Fabriken ägdes av Axel Wenner-Gren – därav namnet Wegephone. Det är lätt att förstå varför den blev populärast: en enhet där man integrerat både en låg- och högtalande apparat. Och dessutom är den snygg, även om förstås Ericovoxen är mer symmetrisk och futuristiskt snygg.

liten_wegephone

Den sista modellen hette Telvafon och tillverkades av Televerket. Den var billigast i inköp men lyckades ändå inte slå igenom så väl, trots den väldigt stiliga högtalaren. Egendomligt nog finns det väldigt lite dokumentation kring Telvafonen, inte ens i Televerkets egen tekniska tidskrift Tele har jag hittat något om den.

liten_telvafon

För högtalartelefonerna fanns det två prismodeller, antingen med en högre engångsavgift och lägre kvartalsavgift eller vice versa. I tabellen nedan redovisas det med högre engångsavgift.

  Engångs-
avgift
Kvartals-
avgift
Antal sålda apparater
Ericovox

750:-

56:00

437

Wegephone

670:-

53:50

2 556

Telvafon

415:-

45:50

299

Wegephonen kan dyka upp då och då på Tradera, Ericovox bara sällan. Har aldrig sett en Telvafon till salu, bara utställd på Telemuseum. Jag saknar en i min samling och är intresserad om du har en som fungerar och är i bra skick.

Förresten: så småningom lanserades Ericovox 200 någon gång i slutet på 1970-talet. Den är klumpigare och inte alls lika snygg som sin namne men har ändå en viss charm och impulserande knappsats.

liten_ericovox2

För kalenderbitaren:
Artikelnummer hos Televerket:
Ericovox: A 002 9611/08
Wegephone: A 002 9612/04 (vit) /08 (grå)
Ericovox 200: A 002 9614/08.
Om du känner till Telvafonens artikelnummer – kommentera gärna!

Källor:

Heimbürger, H. & Tahvanainen, K.V. (1989). Svenska telegrafverket. Bd 6, Telefon, telegraf och radio 1946-1965. Stockholm: Televerket.

Mitnitzky, I. & Ahlström, P. (1959). Ericovox, högtalartelefon i en enhet. Ericsson Review 36(4), 100-108

Olsson, T.  (1959). Från idé till form. Hur LM Ericssons nya högtalande telefon tog gestalt. Ericsson Review 36(4), 109-117.

9 kommentarer:

  1. Ericovox 200 med tonval och R-knapp heter A 002 9614/18.

    Torbjörn Forsman, Sundsvall

    SvaraRadera
  2. @Torbjörn: Ah! Den fattas uppenbarligen i min samling också :)

    SvaraRadera
  3. Hej du, Anders.

    Jag tycker du har lyckats bra med beskrivningen här, hoppas du hittar fler fina saker att skriva om. Det passar bra att tipsa om Telefonen - en designhistoria av Lasse Brunnström utgiven på Atlantis 2006. Kanske du känner till www.stsf.org? Annars är det ett bra nätverk att rekommendera för den som samlat på sig ett par tre telefoner...

    SvaraRadera
  4. Jag har en Ericovox som jag sparat. Den fungerar än i dag perfekt som högtalartelefon och var en klassiker i många chefsrum där chefen excentriskt kunde rörde sig runt i rummet och förde sina konversationer frikopplad från att hålla i någon lur. Nackdelen var visst rums-eko.

    Och det där med att det kostade extra att ha en verkade ha försvunnit senare. Jag har inte kollat om det fungerar att ringa med nummerskiva om man kopplar den till en IP-telefoni-hemma-router.

    SvaraRadera
  5. Wegephonen följde med till Gylling & Co (Centrum radio & Centrum snabbtelefoner) när diverse produkter togs över från Svenska Reläfabriken i början på 60-talet.

    På Gylling & Co moderniserade vi elekroniken på mitten av 60-talet. Telefonverksamheten hos Gylling & Co övertogs av Ericsson år 1967.

    Wegefonen tillverkades på den tiden i Gyllings/Ericssons(?) fabrik i Oskarsham och lades slutligen ner år 1972.

    /Gunnar

    SvaraRadera
  6. Sent om sider svarar jag.

    Gunnar: Jag hade ingen aning om att Gylling tog över Wegephonen - kul! Vad bestod förändringen i?

    Gunnar-mobimation: Somliga sip-routrar fixar fingerskiva, men olyckligtvis har de inte alltid stöd för vår avvikande svenska numrering (alltså 0-1-2-3-4-5-6-7-8-9, i princip resten av världen hade 1-2-3-4-5-6-7-8-9-0, utom i Norge där man faktiskt haft alla möjliga varianter). Annars kan man köpa en liten konverteringsdosa här: http://www.dialgizmo.com/index.html som konverterar fingerskiveimpulser till tonval.

    Anders: Jo, Brunnströms bok är läsvärd. Och självklart är jag STSF-medlem! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wegephone:
      Förstärkaren i en högtalande telefonen var lite komplicerad på den tiden. Den styrs ju av talet. Den gamla konstruktionen var dyr att producera och krävde en hel del manuell intrimmning i fabriken vilket var kostsamt.
      Vi ändrade konstruktionen så att nyare och billigare komponenter användes och så att den kunde produceras utan manuell trimmning.

      /Gunnar

      Radera
  7. Jag är lycklig ägare av Ericovox (den äldsta modellen) samt en Wegehone i ett extremt mint condition utförande d.v,s helt ny och oanvänd i orignalförrpackning med bruksanvisning (Grå)
    Jag är medlem i STSF
    /Hans E

    SvaraRadera
  8. Hej.
    Jag har en 00-29611/08.
    Är det tidig eller sen modell tro?
    //Kjell

    SvaraRadera