06 mars 2012

Spritstenciler från Facit Plento

Många som gick i skolan under första halvan av 1980-talet och tidigare minns säkert de spritdoftande stencilerna med ljuslila text.

Processen kallas spritduplicering eller hektografering. Jag har länge velat ha en sådan apparat, och så i söndags kom den, spritduplikatorn “Facit Plento”. Den här har stått på en värmländsk pastorsexpedition och skulle kastas.

Nu har jag provkört den lite och den funkar bra.

Man börjar med att framställa ett origram, vilket är originalet som kopiorna trycks från. Origrammet är ett vaxat papper med ett färgblad bestruket med lila anilinfärg. När man skriver på origrammets framsida, avsätts anilinfärgen spegelvänd på origrammets baksida.

Med apparaten kom kartongvis med origram av märke "Hekto-Chic”, tillverkade på Rosendahls fabriker i Filipstad.

När origrammet är färdigt sätter man in det i apparaten med den spegelvända texten utåt. Avdragspapperen matas genom maskinen. Först fuktas de med sprit och sedan pressas de mot origrammet. Då löses lite av anilinfärgen upp från origrammet och hamnar på avdragspapperet.

Spriten man använder är lika delar isopropanol och metanol. Färghandeln kunde bara sälja 20-litersdunkar isopropanol för hiskeliga summor, så än så länge har vi kört med t-sprit, som tyvärr inte luktar lika gott och torkar lite för långsamt för att det ska bli perfekta avdrag. När jag fått tag i rimligare mängder isopropanol återkommer jag med en provkörning.

image

image 

image

15 kommentarer:

  1. O, ja. Ibland fick man hjälpa till att dra stenciler i skolan. Vad snygg den är!

    SvaraRadera
  2. Sist jag kom i kontakt med en sådan var i mellanstadiet när vi gjorde en klasstidning. Jag kanske skulle starta en trappuppgångsbulletin?

    SvaraRadera
  3. Doften av stenciler och känslan av det där pappret också.

    Fattas bara en burk björnklister också så är jag tillbaka på 70-talet :)

    SvaraRadera
  4. Björnklister finns fortfarande att köpa! :) http://www.lilon.se/blogg/bjornklister-106/

    SvaraRadera
  5. Å, när du har fått till blandningen måste jag få komma och lukta!

    SvaraRadera
  6. Mikkis! Självklart! Jag erbjuder mig härmed att stå för en del av departementstrycket!

    SvaraRadera
  7. Jag återkommer när det är dags för nästa lagrådsremiss! Spritångorna borde kunna mjuka upp ledamöterna en smula.

    SvaraRadera
  8. isopropanol för teknisk bruk verkar finnas på apoteket (om det nu finns kvar, databladet med säkerhetsföreskrifter finns kvar i varje fall).

    Det verkar också finnas någon teknisk sprit på jula, och i värsta fall innehåller spolarvätska omkring en tredjedel isopropanol, och resten annan alkohol. allt enligt internet.

    lycka till med tryckandet!

    SvaraRadera
  9. Tack för tipsen!

    SvaraRadera
  10. Magnus Andersson5 juni 2012 13:47

    1. Jag påstår definitivt att hektografering är något helt annat än spritduplicering. Vid hektografering använder man riktiga stenciler (matriser där skrivmaskinens typer slår verkliga hål i papperet genom vilka tryckfärgen pressas; jfr engelska stencil som ju verkligen betyder ‘schablon’) – svartstenciler i motsats till ”blåstenciler” som alltså egentligen inte är några stenciler.
     
    2. Kjell & Co säljer 1 liter tysk isopropanol för 129 kr, vet vi som regelbundet rengör vinylskivor, grammonfonpickupnålar, samt bandspelartonhuvuden och -tryckrullar med denna starkt uttorkande vätska i varierande spädningar.
    Även statliga Apoteksbolaget säljer isopropanol för tekniskt bruk, men den är nog omkring 4 gånger dyrare.

    SvaraRadera
  11. @Magnus: Jag har lutat mig mot tre källor från tiden som jag upplever som vederhäftiga:

    Elghammar (1962) anger spritduplicering som en synonym för hektografering.

    Stencilering, å andra sidan, beskrivs av Skare (1967): Vid stencilering använder man plåtar eller stenciler av plast eller silkespapper som är överdraget med vax. Med hjälp av skrivmaskin eller en metallgriffel anbringas texten på silkespapperets beläggning. Vid dupliceringen placeras stencilen mot en trumma eller duk på stencilmaskinen. När papperet förs in i maskinen pressas svärtan från duken genom de präglade hålen i stencilen mot papperet.

    Alla tre författarna skiljer metoderna åt på samma sätt, men det är förstås möjligt att det skett en betydelseförskjutning sedan dess, jag har inga nyare böcker.

    ---
    Referenser:

    Elghammar, H. (1969) Sekreterarhandboken. 2. omarb. uppl. Stockholm: Natur och kultur.

    Nyströmer, C. B. (1968) Administrativ rationalisering.. Stockholm: Affärsekonomi.

    Skare, L.H. (1967) Handbok för kontoret. Organisation, rationalisering, utrustning. Stockholm: Prisma.

    SvaraRadera
  12. Och tack för Kjell & Co-tipset! :)

    SvaraRadera
  13. Är det någon som vet var man kan hitta själva pappret som man trycker på...har en dupliceringsapparat men inget papper!

    Leif

    SvaraRadera
  14. Jag har letat med ljus och lykta. Det är ju en väldigt speciell typ av papper som verkar vara mycket svår att hitta nuförtiden tyvärr... Jag är alltså också tacksam för tips!

    SvaraRadera