18 juni 2012

Newarksystemet

Newarksystemet, också känt som tvåkortssystemet, beskrevs första gången 1896 av John Cotton Dana.

Böckernas utrustning

I varje bok finns en bokficka med bokkort och ett datumblad. På bokkortet står bokens titel, signum och ex-nummer eller accessionsnummer.

Låntagarens utrustning

Varje låntagare får ett numrerat lånekort (se bilden). Dessutom måste biblioteket föra en numerisk förteckning över alla låntagare (antingen i bunden bok eller som kortkatalog).


image

Utlån

Vid utlåningen tar man ut bokkortet ur boken och antecknar låntagarens nummer på kortet. Återlämingsdatum stämplas på datumbladet. Bokkortet läggs sedan åt sidan för vidare hantering senare under dagen.

På lånekortet stämplas återlämningsdatum för varje utlånad bok (under kolumnen 'förfallodag'). På så vis ser man hela tiden hur många böcker låntagaren har hemma.

På lediga stunder sorteras bokkorten in i trallen, som är ordnad efter sista återlämningsdatum och sedan i alfabetisk ordning på boken.

Utlånsstatistik förs genom att antalet bokkort räknas innan de sorteras in i trallen.

Återlämning

Låntagaren lämnar fram sitt lånekort och bibliotekarien stämplar datum för de återlämnade böckerna.

Med hjälp av datumet på datumbladet söker man därefter upp bokkortet i trallen och sätter tillbaka det i bokfickan. Boken är därefter klar för nytt utlån.

Krävning

I trallen syns lätt vilka böcker som inte är återlämnade eftersom den är sorterad efter återlämningsdag. På bokkortet är låntagarens nummer noterat, och hans namn och adress kan sökas upp i låntagareregistret.

Reservation

Låntagaren som önskar reservera en bok fyller i en reservationsblankett. Man söker upp bokkortet i trallen och markerar den med ett gem. Eftersom den sviten är spridd över flera återlämningsdatum behöver man ofta söka på fler ställen. Reservationsblanketterna sorteras i alfabetisk ordning, och när boken återlämnas kan man där se vem som står i kö.

För- och nackdelar

Systemet är snabbare än det Browneska, men inte lika snabbt som Detroitsystemet. Det är främst stämplingen av lånekortet som tar extra tid jämfört med Detroitsystemet. En fördel är att man kan begränsa antalet utlån per låntagare – man ser ju på lånekortet hur många böcker som är utlånade. Andra fördelar är att man kan spara visst arbete med trallen till senare (t.ex. insortering i trallen och uppsökande av återlämnade böckers kort).

Varianter

I vissa varianter av Newarksystemet skriver man också bokens accessionsnummer på lånekortet. Detta är naturligtvis ännu mer arbetskrävande, men fördelen är att man kan se vilka böcker en viss låntagare lånat, något som beskrivits som viktigt inom skolbiblioteksvärlden då (förra) seklet var ungt. (Se bilden nedan.)



Somliga bibliotek stämplade dessutom utlåningsdatum i stället för återlämningsdatum på lånekortet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar